Personligen tycker jag inte att många personer är något särskilt problem. T.ex. Feist och Martin brukar ju kunna ha rätt många trådar igång, ibland. Dock så kan väl Martin ibland bli lite frustrerande, då han kan ha en karaktär gående i en eller ett par böcker, för att sedan bara dö, eller försvinna. Man blir ju lite paff, om inte annat

Ju fler personer i en berättelse desto bättre, visst det är många att hålla reda på men storyn får ett helt annat djup.

20-25 pers är väl inte så mycket. Man höll ju ändå reda på alla i skolklassen utan problem!

#3 *lol* Ja, ska man se de så, så..

Jag har inget problem med många karaktärer. I serien om klanen Otori så har de hur många som helst. Fast då har de en lisa längt bak i boken som snabbt förklarar vilka de är. Lite skönt för alla namn är så lika :P

Så länge man kan skilja karaktärerna ifrån varandra så att deras namn inte är alltför lika eller liknande, så tycker jag bara att många karaktärer är trevligt.
Fler karaktärer ger ju en möjlighet till fler favoriter och fler att jämföra sig själv med.

Erica

Som med all gestaltning måste man etablera varje karaktär för sig. Det krångliga uppstår om författaren lägger till en drös nya karaktärer samtidigt utan att förklara så mycket om vilka de är. Ska man lägga till många på en gång så bör man i alla fall ge varje karaktär 2-3 rader med lite personlighetsbeskrivning och kanske kläder eller liknande. Bara så att läsaren kan hålla isär dem och framförallt så att läsaren minns vem som hette vad och gjorde vad.

Jag tycker ofta att fantasyförfattare borde träna på att stryka text. Kvalitet framför kvantitet. Och det gäller också antalet personer. Det är klart, fixar man att ha en massa personer som skildras väl, så är det ok, men det blir lätt schabloner.

Ett av exemplen i #0, Robert Jordan - jag gillade mycket de första böckerna i serien om The Wheel of Time - men sedan flöt det ut för mycket, fler och fler böcker kändes som transportsträckor (fast vart?), personerna blev platta och förutsägbara (t.ex. Nynaeve, som jag först uppfattade som en person som brydde sig, men som senare utvecklades till en ganska grinig och tämligen egocentrisk mall).

Betalt per ord?

Läs då George AA Martin, hans serie som  innehåller många huvudpersoner. Man följer en huvudperson itaget, men det tog mig nästan en hel bok att förstå det. Mycket förvirrande innan man börjar få en känsla för flera av personerna.

Fast nu gillar jag böckerna.

#5 - Som jag satt och bläddrade bak till dom där listorna i Otori böckerna, helt hopplöst att försöka hålla reda på vilka som var vilka annars ;) Jag hade väl koll på de allra viktigaste karaktärerna i huvudet, alla andra hette ju precis samma sak och hade inte mycket som skillde dom ur mängde heller ^^'

#8 instämmer med dig helt ch hållet! Dessutom blev det för många karaktärer att hålla reda på + att det dröjde så länge mellan varje bok att man helt glömde bort vem som var vem och vad som hade hänt. De första böckerna läste jag sönder dock. Tyckte de var jätebra!!