Som redan nämnts så innehåller de flesta fantasyberättelserna magi, och naturligtvis även magiska föremål. Potter får tidigt i första boken en osynlighetsmantel, och genom att använda denna flitigt får han höra hemliga samtal, röra sig fritt i slottet och se märkliga saker hända.
Men en osynlighetsmantel är inget nytt, redan i den medeltida litteraturen fanns detta, i Nibelungensången dyker en sådan mantel upp.

Den nordiska mytologin är full av magiska föremål.
Guden Tor t.ex. har sin hammare Mjölner, han bär även ett styrkebälte och ett par järnhandskar.

I Eddan förekommer en magisk ring som det länge har förts en diskussion kring i vilken utsträckning den påverkat och inspirerat Tolkien. Tolkien själv sa dock alltid att det i båda fallen handlar om en ring, visst är det så, men upphör också likheterna.

Men ibland så väcker magiska föremål även moraliska frågor, är det rätt eller fel att använda dem?
Härskarringen är ond och korrumperad men Boromir vill använda ringen för något gott, något som skulle vara dömt att misslyckas då människans själ är för vek och skulle duka under för ringens vilja.
De magiska själskeppen i Robin Hobbs böcker Handelsmännen väcker också frågan om det är rätt eller fel att använda dem. Själskeppen är magiska skepp vars galjonsfigur kan prata och känna, och bär genom blodband minnen och personligheten ifrån sin ägares familj, men i själva verket är skeppen döda drakar. I grund och botten bör väl detta anses gå under "Fel", men regnmarksfolket har alltid trott att drakarna sen länge vart döda och inte i dvala som man senare får veta, vad gör man då när sanningen har uppdagas och det inte går att göra något åt saken??  

Detta är del 3 av 3 ur en artikelserie som är ett referat ur boken Tusen år av fantasy av Bo Eriksson