2009-09-17 12:40 #0 av: Frida

Vi läser fantasyböcker med glädje, förtjusning och ibland med en gnutta vånda. Vi trollbinds av de fantastiska världar vi får känna och personerna som lever i dem. Dessa böcker ger oss frihet att drömma och vara oss själva. Men hur skildras böckerna i dessa världar? Vad för relation till böcker har de karaktärer vi läser om i fantasygenren?

Denna uppsats är ett tentamensarbete för kursen Fantasylitteratur som gick på Växjö Universitet 2009. Stort tack till Jeanette Sandström som ville dela med sig av sitt fantastiska arbete! /Teamet på Fantasy iFokus


Originaltitel:

Hur böcker och läsning skildras i fantasyns magiska värld


Inledning

Läsningens äventyr
"Det kändes nästan som om hon hörde böckerna viska genom den halvöppna
dörren. Tusen nya berättelser lovade de henne, tusen dörrar till tusen aldrig
skådade världa
r" (Funke 2004, s. 45).

De flesta av oss minns väl magin i bokslukaråldern, när vi stängde in oss i timtal på rummet för att ta del av ändlösa äventyr. Vi hade öppnat dörren till böckernas värld.

Den magiska världen som utgör fantasy
Kjersén Edman beskriver fantasy som "fantastiska berättelser som har skrivits i vår tid" (2008, s.7). Magi innebär att människan kan påverka världen omkring sig. Ibland står denna maktlös för de krafter som andra väcker, om det så är Gud, djävulen eller främmande makter som vill ta över världen (Eriksson 2007, s.249).
Fantasyböcker innehåller världar som inbegriper magi, och den är således full av fantastiska ting såsom trollkarlar, häxor, alver och drakar. Handlingen är ofta relaterad till kampen mellan det onda och det goda, och huvudpersonen går inte sällan igenom en hisnande utvecklingsprocess. Miljön i sin tur anspelar ofta på tiden förr, allrahelst medeltiden. Vi har mörka borgar, slott, dramatisk natur och magiska väsen som ikläds olika roller (Kjersén Edman 2008, s.7f och Eriksson 2007, s.101ff och 118). Medeltiden och dess levnadssätt kan nästan som en manual för den som vill komma nära fantasins kärna. Likaså är bibeln en viktig källa eftersom bibelns idéer genomsyrade hela samhället (Eriksson 2007,s.15 och 28ff). Många böcker har inspirerats av bibeln med en skapelseberättelse över den fantastiska världen i boken (Eriksson 2007,s.37 och 47).

Vi ser att texter aldrig existerar i något tomrum, utan bygger på tidigare texter, så kallad intertextualitet (Barnboken 2005, se Skyggebjerg, s.57). I fantasy är det uppenbart hur författare inspirerats av tidigare banbrytare inom genren, vars böcker skapat tydliga motiv och regler för hur fantastiska berättelser kan byggas upp. Det är även svårt att veta var gränserna går till andra genrer, exempel sagan som har fantastiska inslag av övernaturlighet (Engdahl och Åkerblom 2003a, s.5ff).

Fantasy kan se ut på väldigt många olika vis. Vi har det som benämns som "high fantasy" där bokens handling helt utspelar sig i en påhittad värld (Engdahl och Åkerblom 2003a, s.5ff). Här finner vi ofta utförliga beskrivningar av landet ifråga, egna väsen och namnbeskrivningar, och kartor så att vi får överblick över landets geografi (Engdahl och Åkerblom 2003b, s.19). Sedan finns det fantasy där huvudpersonerna reser i tiden, eller pendlar mellan parallella världar. Fantasyn kan ha skräckinslag och bygga på folksägner och magisk folktro. Självklart kan också fantasy vara sådan att författare helt enkelt bara har infört magiska inslag i sina annars realistiska romaner. Det är också vanligt att fantasy bygger på riktiga myter, till exempel myten om Kung Arthyr eller den fornnordiska mytologin som inspirerat många fantasyförfattare. "I vår tid, så här mitt mellan två årtusenden letar människorna efter något att tro på, att hålla sig till, att finna tröst i, det är en tid av sökande och förändring..." ((Eriksson 2007, s.60 och Engdahl och Åkerblom 2003a, s.5ff och s. 51 rad 17-20). En hel del författare tar inspiration från historiska händelser (Engdahl och Åkerblom 2003b, s.18).

Resor sker inom historien och över tid och rum. Ofta handlar det om att söka efter en person, en sak eller plats. Äventyret blir sedan både en skildring av upplevelserna av att förflytta sig runt om i världen, och den förändring som huvudpersonen ofta genomgår, allteftersom de prövas utmed vägen (Eriksson 2007,s.65). För att ta sig mellan parallella världar, krävs det olika former av ingångar (Engdahl och Åkerblom 2003a, s.56). Ibland hjälper magiska föremål till, sedan länge kända från såväl religion som mytologi (Eriksson 2007, s.262).
Föremålen eller förpackningarna som Hellström definierar dem, behöver inte alltid stå för något annat men i många texter kan vi se att de bär på större betydelser, förutom bara verklighetsflykt. Det kan handla om samhällskritik, både i fantastisk och mer realistisk form. Förpackningen kan även utgöra det som får bokens huvudperson att mogna och bli mer självständig. Vi finner ofta att dessa föremål utgör berättelsens kärna (Barnboken 2005, se Hellström, s.30).

Syfte
I den här uppsatsen tänker jag göra ett jämförande studium av åtta skönlitterära fantasyromaner, som har böcker eller läsning som ämnesord. Syftet med detta är att se vilka syn på böcker och läsning som framträder i böckerna, och hur dessa skildras i ljuset av fantasyn som genre.

Frågeställningar

Min frågeställning är hur böcker och läsning mystifieras när de uppträder i fantasygenren. För att besvara min huvudfråga ställer jag mig dessa två
underfrågor.

  • Hur skildras synen på boken, och vad den kan göra, i de olika romanerna?
  • Hur framställs läsningen och dess kraft i de olika romanerna?

Metod
Romanerna är utvalda genom sökningar i bibliotekens katalog (Bibliotek.se) på fantasy (för såväl vuxna som barn och ungdomslitteratur), i kombination med ämnesorden böcker eller läsning.

Urval av romaner

  • Cornelia Funke-Bläckhjärta
  • Cornelia Funke-Bläckmagi
  • Cornelia Funke-Bläckdöd
  • Jonna Bolin-Cullberg och Fredrik Agetoft-Hemligheternas bok
  • Erika Olsson Liljedahl-Vinter på berättargränd
  • Michael Ende-Den oändliga historien
  • Frances Hardinge-Mosca Mye och de bannlysta böckerna
  • Ray Bradbury-Fahrenheit 451

 

Analys och diskussion

Bläckserien
Bläckserien som består av Bläckhjärta, Blackmagi och Blackdöd, handlar om tolvåriga Meggie, som precis som sin pappa Mo, har en speciell förmåga. När de läser högt ur en bok blir personerna de läser om levande, Det motsatta kan också hända; att personer försvinner in i bokens värld. Berättelsen inleds en stormig natt när Meggie och Mo får besök av en mystisk figur som varnar dem för en man som kallar sig Capricorn. Då får Meggie se hur hennes pappa hanterar en bok, som han håller hemlig för henne. Nästa morgon tvingas de fly sitt hem. De söker skydd hos Mos syster Ellinor, som är den mest hängivna bibliofil Meggie någonsin träffat. Där gömmer Mo boken, som allt handlar om. Boken som han en gång läste högt ut, och som resulterade i att Meggies mamma försvann från denna värld, samtidigt som tre män från boken anlände till deras värld. För att rädda alla nära och kära läser de sig in i berättelsen och blir en del av bokens äventyr.

Mos pappa arbetar med att reparera och binda om böcker, och det brinnande intresset för böcker har gått i arv (Funke 2004, s. 7). Det är inte bara läsningen som det talas passionerat om, utan även själva böckerna. Hur man vårdar böcker, och hur man gjorde förr i tiden (Funke 2004, s. 44 och s 90). Läsningen är en del av familjens gemenskap, och en del av deras liv och vardag. När fastern ska beskriver Meggies mamma för henne, talar hon om vad hon tycker om för slags böcker, så att Meggie kan föreställa sig hur hon var som person (Funke 2004, s. 150). Budskapet att vi blir en del av allt vi har läst. För böcker är en återkommande trygghet i Meggies liv, vilket uttrycks vid många tillfällen.
"Ingenting jagade bort mardrömmarna lättare än prasslet från tryckt papper"(Funke 2004, s. 7). Meggie söker ofta tröst ur böckerna, ibland blir de en ren verklighetsflykt. Ofta går hon tillbaka och identifierar sig med olika karaktärer vars egenskaper hon beundrar (Funke 2004, s. 137 och Funke 2006, s.88). Karaktärerna lär henne om livet, hon riktigt känner med dem om det är en bra bok! (Funke 2008, s.401).

"Man kan se en författare på tre sätt, som berättare, som lärare eller som magiker..." (Funke 2004, s. 572). I Bläckserien stiger författaren till boken Bläckhjärta, som är namnet på den hemliga boken i serien, in i sin egen värld och möter karaktärerna på nytt. Han upptäcker att han kan ändra händelseförloppet och har makt att förändra historien. Författaren skildras som en skapare till hela världen, vilket kan härledas till det Eriksson beskriver med skapelseberättelser som är vanligt förekommande inom fantasy (Funke 2006, s.144 och s.233 ochs.367 och (Eriksson 2007,s.37).

"Böcker måste vara tunga för hela världen ryms i den" (Funke 2004, s. 25). Funke förmedlar känslan av att vi läser olika böcker för olika ändamål. "Tror inte du också, att man då och då borde läsa berättelser där allt är annorlunda än i vård värld? Inget annat lär en bättre att fråga varför träden är gröna och inte röda och varför man har fem och inte sex fingrar" (Funke 2008, s.99).
Litteraturen spränger alla barriärer, geografiska såväl som kulturella och språkliga. I Bläckserien möts personer från olika delar av världen, exempelvis anländer pojken Farid från Tusen och en natt. De har inga problem att förstå varandra. Litteraturen är universell, finns den bara översatt är den tillgänglig så att vi kan förstå varandra världen över, oavsett språk. Farid är från en annan kultur, men hans historia är redan berättad på all världens olika språk, så att vi kan känna honom ändå (Funke 2004, s. 215). Läsningen i sig förmedlas som ett äventyr "Berättelserna fortsätter, de slutar lika lite på sista sidan, som de börjar med den första" (Funke 2006, s.56).

Olika världar är ett välbekant fenomen inom fantasy precis som Kjersén Edman påtalar, och i Funkes serie kan vi se att olika karaktärer kommer från olika böcker/världar, alla med helt egna berättelser (Kjersén Edman 2008, s.7f och Funke 2006, s.16). "Det finns många, väldigt många olika världar, allihop är olika, och i böckerna finns de beskrivna!" (Funke 2006, s.283).

Fantasy tycks också vara en genre som i mycket hög grad bygger på andras berättelser, såsom Skyggebjerg reflekterar kring (Barnboken 2005, se Skyggebjerg, s.57). I Bläckserien parodierar handlingen hela tiden på de klassiska verken. Ofta är det tydliga referenser till huvudkällan, vilket väcker nyfikenhet hos läsaren. Ett exempel är när Meggie och hennes pappa anländer till hennes fasters trädgård. "En bild ur den själviske jättens trädgård" muttrar de i samförstånd medan de kikar på de stora järnstängerna (Funke 2004, s. 37). Som läsare vill vi förstås dela dessa upplevelser och med egna ögon läsa om hur järnstängerna såg ut Oscar Wildes böcker. Ibland går säkerligen dessa litterära motiv förbi den unga läsaren som ännu inte är bekant med Faust och fenomenet att sälja sin själ till djävulen (Funke 2004, s. 38). Citaten försätter läsaren i en stämning men fungerar också som boktips.

Vid sidan av äventyret utgör Meggies mognadsprocess en röd tråd genom hela boken, och den hänger samman med det ansvar som läggs på henne i samband med boken och hur dess berättelse fortskrider. Precis som Hellström resonerar kring, blir boken den förpackning som bidrar till Meggies frigörelse från sina föräldrar och det får henne också att reflektera kring sin framtid, då boken hela tiden tvingar henne att ta rätt beslut (Barnboken 2005, se Hellström, s.30 och Funke 2006, s.37 och s. 89).

Hemligheternas bok
I Hemligheternas bok följer vi Tim som är väktare i en annan värld. Varje väktare behöver ha en egen bok, för att sköta sitt arbete. "Förlora icke din bok! löd väktarnas första regel" (Bolin-Cullberg och Agetoft, 2007, s7). Boken fungerar som en kartbok över alla olika världar, och enbart med hjälp av den kan väktaren finna öppningar, så kallade portaler (Bolin-Cullberg och Agetoft, 2007, s67). Tim är ouppmärksam och självfallet så förlorar han sin bok.

I en parallell värld sitter Esther och saknar sin morfar som har försvunnit. Som läsare förstår vi snart att den försvunna boken och morfars försvinnande har ett samband, och att allt går femtio år tillbaka i tiden (Bolin-Cullberg och Agetoft, 2007, s 23). Ett par vänner, vars vägar korsas, bestämmer sig för att tillsammans försöka hitta boken och därmed rädda morfar.

Huvudkaraktärerna förstår snart att boken ger upphov till ett gigantiskt äventyr som för dem till olika världar, medan folk i närheten mest tycker att läsningen skapar en alldeles för livlig fantasi eftersom de beter sig märkligt (Bolin-Cullberg och Agetoft, 2007, s28).

Vinter på berättargränd
Ganska ensligt på Berättargränd bor en pojke som heter William. "William tyckte om att höra lärarna berätta om fjärran platser och saker som hänt för länge sedan, men ibland hade han svårt att skilja på vad som verkligen hade hänt och vad som var påhittat" (Olofsson Liljedahl 2008. s.12). Han känner sig aldrig ensam för han har sina böcker och dessutom ett antikvariat alldeles i närheten. Det är vinter med mycket snö, det grillas äpplen ovanför brasan och miljön är full av korsvirkeshus, leriga gator, fotogenlampor och ostmackor med varm choklad.

Det enda William saknar i livet är mer böcker, och särskilt en alldeles speciell sagobok som han fattat tycke för (Olofsson Liljedahl 2008. s.6). "William kunde sitta i timmar och läsa berättelserna och titta på de vackra förgyllda bilderna som fanns i sagoboken" (Olofsson Liljedahl 2008. s.9).

Helt plötsligt får sagoboken liv. Boken och världen förändras och märkliga saker sker omkring William. Det som händer påminner nästan om det som händer i sagor, och William möter sagofigurer, såsom den hemska vargen i Rödluvan och häxan i Hans och Greta (Olofsson Liljedahl 2008. s.90). Det visar sig att någon rivit ut sidor ur boken och för att världen ska bli som förr måste William återställa boken i sitt ursprungliga skick. Det är ganska vanligt att böcker börja leva, för de som läser. Ägaren till antikvariatet har varit med om det flera gånger. Han har till och med ett sagorum, där han samlat alla magiska sagoföremål som ramlat in från sagornas värld (Olofsson Liljedahl 2008. s.134ff).

Den oändliga historien
Bastian är ensam och olycklig pojke som söker tröst i litteraturen. En dag går han in på ett antikvariat, och får syn på en bok som han bara måste få läsa. Han fantiserar om den starka läsupplevelse som väntar och tar med sig boken "...så snart man öppnar boken har man en hel historia där. Där finns människor jag inte känner ännu, och alla möjliga äventyr och hjältedåd och strider-och ofta inträffar väldiga stormar på havet eller man förs till främmande länder och städer. Och allt det där finns ju på något sätt i boken..." (Ende 2004, s.16).

Det otroliga äventyret utspelar sig i landet Fantasien, och allt eftersom han läser dras Bastian in i äventyret. Det står om honom i berättelsen! Och det står om boken som han har i sin hand (Ende 2004, s.111 och s. 202). Berättelsen behöver en berättare och det är ju faktiskt något som Bastian är bra på (Ende 2004, s.278).
Tillsammans, men i två olika världar kämpar Bastian och krigaren Atrevu mot allt ont som vill ta över makten. I slutet av äventyret har det hänt så fruktansvärt mycket att han upplever att han har blivit en annan person. "Han hade fått så många önskningar uppfyllda här i Fantasien, och nu kunde han inte längre finna sig själv, sitt riktiga jag, bakom alla dessa gåvor och förmågor" (Ende 2004, s.412). När han efteråt redogör för sina upplevelser får han veta att äventyret inte behöver vara slut."Det finns så många portar till Fantasien, pojken min. Och det finns många fler sådana förtrollade böcker. Många människor märker aldrig den saken. Allt beror på i vems händer de här böckerna hamnar" (Ende 2004, s.468).

Mosca Mye och de bannlysta böckerna
Mosca Mye lever ett bedrövligt liv i den lilla byn Hosta, efter att ha förlorat sina föräldrar En dag dyker en man vid namn Clent upp och snart är intrigen i gungning. De dras in en komplicerad maktkamp som rör huvudstadens styre. Mosca har en förmåga som de flesta andra invånare inte har. Hon kan läsa. "Alla visste att böcker var farliga. Läste man fel bok, sades det, så kröp orden omkring i ens hjärna på svarta ben och gjorde en vansinnig, syndigt vansinnig" (Hardinge 2007, s.21). Meggie drömde om en annan värld, "...där man inte blev föraktad för att man satte värde på ord och idéer" (Hardinge 2007, s.30). Över världen sprider sig den tryckta ondskan, med sina idéer om hur samhället ska se ut, det så kallade intellektets strid vilket har tydliga politiska betydelser (Hardinge 2007, s.116 och s.157 och Barnboken 2005, se Hellström, s.30).

Fahrenheit 451
Huvudkaraktären i Fahrenheit 451 som utspelar sig i framtiden, är brandsoldat. Det finns en handskriven lista över en miljon böcker, som alla brandmän har i uppdrag att bränna. Det är förbjudet för alla att läsa böcker. För många år sedan kretsade allt i samhället kring upplevelser, krav och måsten. Böckerna blev till slut det som bröt ner folk istället för att lyfta dem. "En bok är detsamma som en laddad bössa i huset bredvid. Bränn den. Ta skotten ur vapnet. Tukta människans sinne" (Bradbury 1982, s.53). Nu fanns receptet för ett lyckligare liv vilket är avhållsamhet. Böcker har ingenting att säga eller lära ut eftersom det handlar om folk som inte existerar. Fackböcker är ännu värre, för där är ingen överens (Bradbury 1982, s.56). Montag kommer i kontakt med en grupp revolterande som lär sig böcker utantill. Han läser en förbjuden bok på prov och tvingas omvärdera allt han står för. Han inser att vi behöver böcker och kunskap. Böcker är till för att lära oss om livet. Det är ett sätt att resa världen över och ta del av olika människoöden (Bradbury 1982, s.75).

 

Sammanfattning
Boken förändrar livet för de som får den i sin hand. Det ser vi i Bläckhjärta serien där boken resulterar i att Meggie och hennes nära läser sig själva in i handlingen i en bok och får träffa karaktärerna i en bok på riktigt. Alla böcker ses som olika världar, där det försiggår olika berättelser. Inte alla har vad som krävs för att hoppa in dem, men har man det förstår man snart att läsandet kan bli ett verkligt äventyr. I Hemligheternas bok är boken bara ett föremål, som gör att karaktärerna kan förflytta sig. När boken är hittad och alla personer hamnat i rätt värld är uppdraget slutfört. Ett liknande tema finns i Vinter på berättargränd, där William fastnat för en viss bok. När bokens balans rubbas måste skicket återställas och då är uppdraget utfört. Skillnaden ligger i det magiska äventyret, att karaktärerna från alla hans älskade sagor plötsligt finns runt omkring honom.

I den oändliga historien dras Bastian in i bokens berättelse, och han är med och hjälper bokens hjälte att nå sitt mål. Tillsammans besegrar de ondskan. De befinner sig fortfarande i parallella världar men han upplever att de är i samma. I Mosca Mye och de bannlysta böckerna får boken ett mer politiskt uttryck. Det är inte alla som kan förstå innebörden av föremålet, och därför betraktas den som ett hot. Böcker och kunskap blir makt och något som samhället försöker utrota. Fahrenheit 451 är en framtidsdystopi, där boken rymt så oändligt mycket att hela samhället kollapsat.

I Bläckserien förmedlas en verklig passion för läsning och allt det kan bidra med i våra liv. Inte bara hur fantastiskt det kan vara att fly in i ett äventyr, utan också hur det berikar oss som människor. Läsning ger oss erfarenheter och möten med olika kulturer. Vi får kunskaper och vetskap om personer och platser som vi aldrig annars mött.
I Hemligheternas bok står läsningen inte alls i centrum. Det äventyr som huvudkaraktärerna upplever i en annan värld, och gör att de beter sig konstigt i den vanliga världen, handlar inte om läsning. Läsning, det fåtal gånger som det nämns är bara något som skapar en alldeles för livlig fantasi hos barn.
I Vinter på berättargränd har William svårt att skilja på vad som verkligen hänt på riktigt och vad som varit påhittat, när lärarna berättat sina fantastiska historier. Helt plötsligt får karaktärerna i hans favoritbok liv och han befinner sig i dess mitt. Läsningen blir en magisk upplevelse som förstärks av den idylliska och sagolika miljön. I den oändliga historien förmedlas läsningen som ett fantastiskt och oändligt äventyr. Alla böcker utgör fantastiska berättelser och vi kan bli en del av alla dessa berättelser-om vi bara vill. Läsningen är en resa, en upplevelse att leva sig in i som berikar livet och lär oss om livet och varandra.
I Mosca Mye och de bannlysta böckerna, har läsningen en helt annan betydelse. Här är läsning vägen till bildning och kunskap, vilket i slutändan resulterar i ett bättre samhälle att leva i. De som behärskar läsningens konst har makt och står över de som inte kan. I Fahrenheit 451 har samhället gått så långt att det förbjudit all läsning, just eftersom det påverkar allas liv så starkt. Brandmannen i boken, som har i uppgift att bränna alla böcker, lånar en dag hem den förbjudna frukten och inser att det finns värden i litteratur som inte kan erbjudas någon annanstans.


Litteraturförteckning
Ende, Michael (2004). Den oändliga historien, Berghs förlag

Engdal, Britt, Åkerblom, Gull (2003a), Trollkarlar, spöken och fantastiska världar, del 1, Bibliotekstjänst, 2003

Engdal, Britt, Åkerblom, Gull (2003b), Trollkarlar, spöken och fantastiska världar, del 2, Bibliotekstjänst, 2003

Eriksson, Bo (2007),Tusen år av fantasy: Resan till Mordor, Historiska Media

Funke, Cornelia (2004), Bläckhjärta, Opal

Funke, Cornelia (2006), Bläckmagi, Opal

Funke, Cornelia (2008), Bläckdöd, Opal

Hardinge, Frances (2007), Mosca Mye och de bannlysta böckerna, Bonnier Carlsen

Hellström, Martin (2005), Världen i burken och staden av kartonger: En studie av förpackningen i barnboken, ingår i Barnboken (Svenska barnboksinstitutets tidskrift 2005:1)

Johansson, Annika (2000) Världar av ljus, världar av mörker. Fantasy och skräcklitteratur, Bibliotekstjänst

Kjérsen Edman, Lena, Fantasy och reality: Unga böcker, BTJ förlag, 2008

Olofsson Liljedahl, Erika (2008). Vinter på berättargränd, Books on demand

Skyggebjerg Karlskov, Anna, Flertydiga fantasier, ingår i Barnboken (Svenska barnboksinstitutets tidskrift 2005:1)